Planer måste man ha.....

2020-12-28

men ibland måste man planera om.

Jag har alltid planer; för nuet, dagen och framtiden. När jag planerar utgår jag ifrån kända eller möjliga scenarier, väl medveten om att det inte alltid blir som jag tänkt. Trots det tror jag att det är viktigt att ha planer och om oförmodade saker händer är det viktigt att planera om; försöka hitta lösningar och sträva mot nya mål.
Att bara "leva för dagen" är inte bra för själen, menar jag. Att ha ett mål att se fram emot, att planera vägen dit och att uppnå målet ger inre tillfredsställelse.

Själv har jag alltid planer och mål. Ett av mina nuvarande är att inte alltid vara "så duktig"; och ta på mig att lösa alla problem i sammanhang där jag själv ingår - om än bara i periferin. Det gäller allt från att vara mamma till att ingå i en förening. Jag ska från och med nu tillåta mig att i betydligt större utsträckning tänka på vad jag vill, inte alltid på vad jag anser att jag bör. Igår tog jag första steget på vägen dit.

Att skriva en verksamhetsberättelse brukar vara en uppgift för sekreteraren i en klubb. Jag kommer att avgå som sekreterare i Ragdollklubben, detta beroende på att jag tycker att arbetet inte längre känns utvecklande. Nu vill jag lägga min energi på SeniorNet, där det finns jättemycket att göra/förbättra. Därför skrev jag ett brev igår, ett mail, till Ragdollklubbens ordförande och meddelade att jag med hennes hjälp vill överlåta jobbet med verksamhetsberättelse till någon annan. 

Den 4 januari ska jag och kassören i SeniorNet, Inger,  ha ett telefonmöte och diskutera hur vi ska lägga upp arbetet med att göra klubbens hemsida intressant och nyfikenhetsskapande. Vi måste också ta fram rutiner och riktlinjer för hur vi ska bevaka sådant som berör seniorer och hur vi ska kunna hålla sidan aktuell.
Min förhoppning är att också kunna få Inger intresserad av att planera och genomföra informationsdagarna tillsammans med mig i Allaktivitetshuset här i Sundbyberg. Jag vill att vi ska nå ut till så många som möjligt och vill därför bjuda in allmänheten, som jag nog skrivit om tidigare. Alla som är intresserade är välkomna. Man behöver alltså inte vara medlem i Seniornet för att ta del av vår genomgång av www.1177.se.

Mina planer bygger på att jag nu är fri från cancern, vilket jag hoppas få besked om på onsdag. Jag hoppas att den planen håller.

Jag är nyfiken

2021-01-06

Nyårslöften eller inte - oavsett vilket reflekterar jag varje nyårsafton över vad jag gjort under det gångna året, vad jag vill göra och/eller förändra under det nya året och hur jag ska gå vidare med mina pågående "projekt" 

Under åren har jag avgivit några få löften, varav viktnedgång varit ett. Jag är en tävlingsmänniska och klarar dåligt av att förlora, alltså gick jag ner 12 kg det året I år har jag, tvärt emot då, lovat mug själv att inte gå ner mer i vikt. När ingeenting smakar bra blir det lätt för få kalorier jag äter under en dag. Det är bara att räkna att antalet kalorier inte understiger 1 500. Jag  har även andra planer men de väntar jag med att avslöja :-).

Jag har haft ont i armar, axlar och nacke de senaste dagarna men efter att ha medicinerat med T. Diklofenac (antiinflammatorisk medicin) är jag bättre idag men jag behöver också röra på mig mer. Mitt skrivande gör att jag sitter stilla många timmar tillsammans med mina iPads.
Igår fick jag ett mail från Mikael, Seniornet Sollentuna. Han lovade hjälpa mig lägga upp strukturen på vår hemsida, Seniornet Solna-Sundbyberg. Jag har själv en hel del idéer, som jag vill stämma av med Mikael men nu väntar jag på mina inloggningsuppgifter. De får jag på måndag., när Seniornet Swedens kansli åter är öppet.

Läkarbesöket

2020-12-31

Klockan 11 igår slog jag mig ner i en soffa i väntrummet, plan 9 på Nya Karolinska sjukhuset. Mottagningen är väl planerad, man håller tiderna vilket gör att det endast var ett fåtal patienter i väntrummet - så har det varit varje gång jag varit där.

Mathias, min doktor, tog emot - lika lugn, inkännande och insatt i min "historia" som tidigare. Patienter måste behandlas individuellt, inte som en grupp med samma diagnos, en grupp som det är synd om. Empati välkomnar jag men jag är vuxen och vill inte "daltas med". Säkerligen välmenat men....... jag vill inte mötas av personal som lägger huvudet på sned, sänker rösten och börjar tala med mig om hur svårt de förstår att jag har det. Det är inte roligt att få en cancerdiagnos men jag vill ha saklig information. Mathias var fullt insatt i "hela mig", när vi träffades första gången, visste att jag är barnmorska och informerade mig på rätt nivå. Han presenterade de planer han hade för mig och hur han skulle gå vidare om de inte motsvarade de förväntningar han hade.

Vad hände då igår? Marhias visste naturligtvis varför jag var där eftersom han hade läst Hannas, min kontakrsjuksköterska, journalanteckning. Det var hon som bokade tiden. Efter att ha hört sig för hur jag mådde undersökte han mig. Sittande i "öronstolen" gapade jag stort och sträckte ut tungan.

Tungan är f.ö. ett mycket spännande organ; den består av åtta olika muskler och är täckt av en slemhinna. I slemhinnan finns smaklökarna som gör att människor kan känna smaken av beskt, surt, sött, salt och umami. Den senare är en mix av salt, surt och nötigt. Tungan hjälper till att flytta maten mellan tänderna när man tuggar, och pressar den bakåt mot svalget. Utan tungan skulle man inte kunna prata på samma sätt eller göra speciella ljud, t.ex. vissla. Under tungan sitter en av spottkörtlarna. På och under tungan finns allrså den största förklaringen till att jag idag inte kan känna samma tilltalande smaker i maten och att jag är kruttorr i munnen när jag vaknar på morgonen. Tungan verkar ha en egen vilja också. Den vill inte riktigt lyda och vara stilla när munhålan aka undersökas, utan vill liksom vara med och är då ivägen.

När Mathias var klar med sin undersökning tittade han på mig med sina snälla ögon och sade: "jag tycker inte att detta ser fraligt ut, jag ser en beläggning på tungan på det ställe där den vassa tanden i överkäken skaver men för säkerhets skull kallar jag dig till återbesök om två månader". På lätta steg lämnade jag mottagningen.

Vardagen är åter

2021-01-07

Rubriken på sidan visar tydligt hur fort vi vänjer oss. Vid närmare eftertanke inser jag att det, som väl är, inte varit vår vardag att leva med restriktioner innan pandemin och inte heller kommer att vara det när vi blivit vaccinerade.

2021 - ett nytt år med nya möjligheter. Nyårslöften? Ja, jag har lämnat några under åren och också nått målet då. Det är viktigt att hålla det man lovar. För att lyckas krävs tre saker: 

• löftet måste vara väl genomtänkt

• man måste vara viljestark och diciplinerad

• man måste kämpa

Det underlättar om man dessutom är en tävlingsmänniska, vilket jag är - på gott och ont. I år lovade jag ingenting men jag har många planer och igår tog jag ett stort steg framåt. Det gällde SeniorNets hemsida.
Klubbens hemsida är långt ifrån bra, något jag tyckts under en länge tid men lyckats skjuta bort genom att tänka att ansvaret de facto inte vilar på mina axlar. Jag har nämnt för hemsideansvarig att jag tycker att vi måste göra något åt hemsidan, som ju är vårt ansikte utåt men hittills har endast några små justeringar blivit gjorda. Återkommande har jag tänkt på att tydligare ge uttryck för mina åsikter och i början av december, på vårt senaste styrelsemöte, erbjöd jag mig att påbörja ett utkast och att själv dela på ansvaret för att hålla sidan informativ och uppdaterad.

Jag känner egentligen ingen i styrelsen förutom föreningens ordförande, som inte ser samma behov som jag av uppdatering och hantering av hemsidan. Personligen har jag aldrig arbetat i World Press, som vi använder idag, så det blir en del för mig att sätta mig in i - både roligt och jobbigt! Jag kommer att få hjälp med sidan av Inger, en annan styrelsemedlem, och vi hade vårt första möte i måndags. Efter det skrev jag till ordförande i Seniornet Sollentuna, Mikael, som har en otroligt informativ och genomarbetad hemsida, som jag tagit intryck av. Jag frågade honom om han vill hjälpa oss att bygga upp en bra struktur för Solna-Sundbyberg. Till min stora glädje svarade han ”ja” direkt och kom med fyra förslag på datum, som skulle passa honom. På måndag ska vi ha vårt första möte.

För några minuter sedan pratade jag med min tandhygienist. Jag hade ju en bokad tid med henne om en vecka och ville höra med henne, vad hon planerat ska hända då; om det handlade om att tandläkaren skulle bedöma det lilla såret på tungan. Därför ville jag berätta för henne att jag varit hos min doktor och också vad han sade - kanske skulle det så vara onödigt att gå till tandläkaren i samma ärende. Vi kom överens om att jag ska besöka tandläkaren för att få den vassa tanden nerslipad.